Tänk dig ett bibliotek utan böcker. Där verksamheten bygger på digitala medier, kollektiv intelligens och sociala nätverk. Peter Giger, doktorand på Blekinge tekniska högskola forskar om hur webb 2.0 eller deltagarkulturen om man så vill, påverkar våra bibliotek.
Peter Giger är bibliotekarie och doktorand i teknovetenskap vid Blekinge Tekniska högskola. Hans forskning kretsar kring web 2.0, som under det senaste året gått från att vara ett kodord bland invigda tekniknördar till att bli ett begrepp i den allmänna debatten. Digitala medier som bygger på användarnas eget skapande börjar spela en mer framträdande roll, samtidigt som skillnaden mellan producent och konsument blir svårare att urskilja.
Media handlar inte längre främst om envägskommunikation av “färdigt” innehåll, utan om dialog, samproduktion och ständig förändring. Det betyder till exempel att vi kan kommentera och diskutera artiklarna på dagstidningarnas webbplatser och att vi själva kan starta bloggar där innehållet skapas och utvecklas tillsammans med läsarna. Ett annat exempel är Wikipedia, världens mest omfattande encyklopedi, där allt innehåll är öppet och produceras gemensamt av användarna.
Om att skapa kunskap tillsammans
- I min avhandling tittar jag på hur den här utvecklingen påverkar biblioteket och bibliotekarien, säger Peter Giger. Jag analyserar hur digitala medier, kollektiv intelligens och sociala nätverk är på väg att förändra biblioteket som institution och hur detta i sin tur skapar nya förutsättningar för bibliotekariens arbete.
Det här innebär nya sätt för bibliotekarien och användarna att förhålla sig till varandra. Till skillnad från tryckta böcker, är digitala dokument i högsta grad något som man interagerar med tillsammans med andra och där innehållet ständigt kan kommenteras, utvecklas och förändras. Därför är det nödvändigt för båda parter att tänka om och tänka nytt.
Bibliotekariens arbete kommer inte längre enbart kretsa kring att styra och kontrollera tillgången till information. Det handlar också om att, tillsammans med användarna, leta upp, skapa, organisera, strukturera och sprida den information som man behöver till biblioteket. Arbetet måste ske i nätverksform och man måste kunna dra nytta av varandras skilda kunskaper och erfarenheter. Annars är det omöjligt att åstadkomma det omfång och den kvalitet som krävs.
- Det är nyttigt att ställa sig frågan om bibliotekets verksamhet skulle kunna fungera även om böckerna försvann, säger Peter Giger. Tyvärr är detta fortfarande en känslig fråga för många bibliotekarier, men det rör sig om en utveckling som det är nödvändigt att kunna hantera.
“Deltagarkompetens” blir allt viktigare
Den viktigaste delen av Peter Gigers forskningsarbete går ut på att försöka kartlägga och beskriva de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att biblioteket ska kunna förändras efter de villkor som digitaliseringen ställer. Framför allt behövs en ny förståelse av hur kunskap skapas, sprids och delas i dagens nätverksbaserade värld. Allt detta samlar han i termen och begreppet participation literacy.
Det finns förstås en rad olika sociala och kulturella spärrar och fördröjningsmekanismer som kan lägga hinder i vägen. Inte minst tar det tid innan nya attityder och arbetssätt tränger in och slår rot, både på biblioteket och bland användarna. Biblioteket måste, precis som skolan, följa med i samhällsutvecklingen för att fylla sin funktion. Därför gäller det att ta reda på hur hindren ser ut, vad de beror på och hur man kan skapa de drivkrafter som krävs.
- Idag fungerar ett biblioteks webbplats huvudsakligen som katalog över böckerna, säger Peter Giger. Tänk om den istället vore uppbyggd som en blogg eller en wiki! Då skulle bibliotekarier och användare gemensamt kunna skapa en lokal wikipedia som formas efter deras önskemål och behov. Det skulle innebära ett dynamiskt kunskapssystem som både vore mer livskraftigt och mer verklighetsanpassat än det som finns idag.
Text: Stefan Pålsson
Artikeln publicerades ursprungligen på Kollegiet, KK-stiftelsens webbplats för IT och lärande.
