Globaliseringen och digitaliseringen ställer helt nya krav på utbildning och lärande. Skolan måste förändras – men hur? Nya studien Skola 2021 visar att folk i skolan och dess närhet ser olika på vilken roll skolan ska ha i framtiden “För att lyckas måste lärarutbildningen förändras, läraryrket få högre status och byråkratin minska”, menar Göran Krafft, en av personerna bakom studien.
Den moderna skolan började ta form under 1800-talet, som ett svar på det framväxande industrisamhällets behov. Idag står vi inför samhällsförändringar som är lika dramatiska och omvälvande som när vi lämnade den rena jordbruksekonomin bakom oss – samhällets globalisering och digitalisering ställer helt nya krav på utbildning och lärande. Frågan är om skolan klarar av att anpassa sig till samhällsutvecklingen eller om den inte längre är den självklara lärandearenan för barn och ungdom om 15 år.
I slutet av oktober 2006 presenterade rapporten Skola 2021 som är en kartläggning av hur olika målgrupper i skolan och i skolans närhet ser på de utmaningar som skolan just nu står inför. Forsknings- och konsultföretaget Kairos Future har genomfört studien tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och dessutom medverkade KK-stiftelsen, Svenskt Näringsliv, UR, Botkyrka kommun och IT-företaget IST.
Två olika synsätt på skolan roll
Undersökningen bestod av två delar: Den ena delen var kvantitativ och innebar att ungefär 2500 personer svarade på frågor kring drivkrafter, problem, visioner och strategier för en bra skola som kan svara mot framtidens krav. Den andra delen var kvalitativ och bestod av expertseminarier och djupintervjuer med forskare, beslutsfattare och opinionsbildare, samt en mindre specialstudie av hur skolutvecklingen ser ut i Sydostasien.
Kartläggningen visar att det finns två radikalt skilda sätt att se på samhällsutvecklingen och på skolans roll i det här sammanhanget – och det är sannolikt i kampen mellan dessa båda synsätt som morgondagens skola kommer att formas.
- Den stora skiljelinjen går mellan dem som lever i ”skolans idévärld” och dem som befinner sig i ”arbetslivets verklighet”, säger Tanja Tiberg. Båda synsätten lyfter fram globaliseringens och den snabba teknikutvecklingens konsekvenser för skolan, men eftersom det rör sig om två helt olika tolkningsramar, är man djupt oense om vad som måste göras, säger Tanja Tiberg, som är projektkoordinator på Kairos Future.
Svårt att rubba rådande skolsystem
Lärare, skolledare och lärarutbildare vill motverka ökade sociala skillnader genom att se till att alla får grundläggande kunskaper och färdigheter. Framförallt gäller det att alla kan läsa och skriva. De som är verksamma i andra delar av samhället betonar istället betydelsen av att lyfta fram begåvningarna och att satsa på kvalitet och ökad spetskompetens, inte minst inom naturvetenskap, språk och IT. Annars kan Sverige inte hänga med i den globala konkurrensen.
- Huvuduppgiften för morgondagens skola måste vara att försöka förena satsningarna på bredd och elit och att sträva efter mångfald, säger Göran Krafft, strategikonsult på Kairos Future. Samhällsutvecklingen är både ett hot och en utmaning och därför är det nödvändigt att ta sig an den på ett konstruktivt sätt. Det är avgörande att alla hänger med, men det förminskar inte betydelsen av att höja kvaliteten och att ge alla möjlighet att utvecklas efter sin förmåga.
Den avgörande frågan är förstås vad som krävs för att vi ska kunna få en bra skola som klarar detta. Skola 2021 visar att samtliga tillfrågade är överens om att skolsystemet är trögt och svårrörligt, och därför är det förstås avgörande att försöka skapa en större dynamik och förändringsvilja. Om inte detta sker, finns det risk för att de sociala skillnaderna i samhället ökar, eftersom de föräldrar som har resurser då kommer att satsa på alternativ till den allmänna skolan.
Lärarnas attityder och kunskaper avgör
De flesta anser att otydlighet och bristande ledarskap i skolan hör till de grundläggande problem som måste lösas för att detta ska bli möjligt. Många av dem som kommer från näringslivet påpekar att det krävs att någon vågar sortera och prioritera bland de motstridiga mål och uppgifter som hör till skolan. Annars kommer det inte att hända något.
Mycket tyder på att lärarna kan spela en avgörande roll i förändringsarbetet, även om de själva ofta känner sig maktlösa. Oavsett vad som står i de politiska dokumenten, eller vad som sägs i den offentliga debatten, så är det i det praktiska undervisningsarbetet som skolpolitiken genomförs. Därför är lärarnas attityder och kunskaper avgörande.
En lärare har många olika roller, som var och en är viktig på sitt sätt. Den roll som rankas högst i Skola 2021 är dock rollen som utmanare – en person som kan motivera eleverna att tänja sina gränser och att få dem att tro på sig själva och sin förmåga. Det kräver i sin tur lärare med goda kunskaper, som både är djupt engagerade i sitt arbete och kan förstå och respektera olika individers behov och krav.
Unga lär på nya sätt
- För att det här ska kunna bli verklighet, är det absolut nödvändigt att utveckla och förändra lärarutbildningen, säger Göran Krafft. Samtidigt är det förstås viktigt att höja läraryrkets status och att minska byråkratin, så att lärarna känner att de kan påverka sin arbetssituation. Här finns det mycket att lära av friskolorna och av de kommuner som har en engagerad skolledning.
Det är också viktigt att komma ihåg att det finns aktörer och arenor utöver skolan som har betydelse för barns och ungdomars lärande. I det här avseendet spelar förstås internet en särskilt viktig roll, vilket också framgår av Skola 2021. Andra livsstilar, nya medievanor och framväxten av communities och virtuella världar, innebär att de som växer upp idag både lär sig och delar kunskap på helt andra sätt än tidigare. Eftersom lärandet tar sig nya former, är det avgörande att skolan hänger med och att man kan utveckla en pedagogik som både gör undervisningen mer motiverande och mer effektiv.
- Skolan måste kunna fånga upp och ta till sig det informella lärande som sker online, eftersom samarbete och problemlösning i grupp får en allt större betydelse i arbetslivet, säger Tanja Tiberg. Men det förutsätter förstås att lärarna följer med både i tekniken och i samhällsutvecklingen, så att de kan hjälpa eleverna att utveckla de kunskaper och färdigheter som de behöver.
Text: Stefan Pålsson
Artikeln publicerades ursprungligen på Kollegiet, KK-stiftelsens webbplats för IT och lärande.
